På måndag och tisdag har jag tentor. PANIK! Mitt liv och meningen med det bryts ner och kvar blir bara den där lilla "klara tentorna-biten". Allt kretsar kring det just nu. Ni kan då säkert förstå att det finns ett visst behov av att tröstäta. Okej, förlåt. Mitt liv kretsar just nu kring tentor och kolhydratsproppade och fettdrypande livsmedel. That's it!
Förstå då ironin i, att efter ha kämpat sig igenom ett friscomål och äntligen nått fram till resonemanget "har vi ändå syndat så här mycket är det ju lika bra att vi sätter i oss lite av den där kladdkakan som vi suktat efter, men lyckats motstå hela veckan, trots att den legat i frysen och bara väntat på att bli uppäten", och sen inte orka äta upp. Som om inte det vore nog så var det precis innan den godaste delen som det bara blev blä och illamående av detta frosseri.
Med den goda delen menar jag såklart det gojsigaste i mitten. Har för vana att "spara det bästa till sist", för det lämnar en alltid med det fina minnet av hur god just den där sista tuggan var. Problemet med den principen är att om man skulle bli mätt innan allt är slut, så är det just det gottigaste man går miste om. Eventuellt kommer jag nu ompröva mitt sätt att äta, framför allt runda saker, som kladdkakor, hamburgare, semlor och pizza för att undvika liknande situationer i framtiden.
Kommentera